Straffkolonien

Straffkolonien är en diktsamling som använder dikten som metod för att gestalta asylsökandes och förvarstagnas erfarenheter, både kroppsliga och själsliga. Med enkla och kraftfulla bilder och utsagor skildrar den flykten, förhören, förvaret och förtvivlan. Den fångar känslan av att vara dömd i förväg och av att förgäves försöka pressa in sin livsberättelse i den ram som asylprocessen kräver, och den skoningslösa väntan.

Här finns också maskinen, det opersonliga regelverket som, liksom i Kafkas novell, skriver straffet in i den dömdas kropp. Den som söker asyl blir oönskad, anklagad för lögn och avvisad. "Skulden står alltid utom tvivel", som Kafka skrev.

Dikterna visar både en yttersta skörhet inför lagen och vad lagens utövande gör med språket och med människorna.